Bygga appar utan kod?

Publicerad 2021-03-31 | Författare Christoffer Widjeback


Digitalisering och ökad användning av modern informationsteknologi är här för att stanna. Det kommer att påverka det flesta företag och organisationer på ett eller annat sätt. Det kan handla om effektivisering, relevans eller ren överlevnad. Både transformation och nya arbetssätt ställer nya krav på vilka resurser som krävs för utveckling och förvaltning av digitala verktyg. Här spelar systemutveckling en viktig roll i sammanhanget.

Att flytta en arbetsprocess eller en kommunikationskanal till en mobil enhet har exploderat de senaste åren och mängden appar ökar stadigt. Beroende på vilken typ av app som skall utvecklas så finns det flera sätt att nå ett färdigt resultat. Den gemensamma nämnaren är dock att appen behöver kod för att fungera. I denna artikel lyfter vi upp begreppen ”no code” och ”low code” och förklarar vad det är och innebär och vad som är värt att tänka på om man funderar på att utveckla appar.

Native-utveckling och cross-platform

Native-utveckling av appar innebär i praktiken att en systemutvecklare skriver koden till appen från grunden. Metoden kräver systemutvecklarkunskap och ger en stor flexibilitet i hur appen byggs upp och hur den skall fungera. Vid native-utveckling krävs det också att en app utvecklas för varje operativsystem som den skall finnas tillgänglig för.

En ”cross-platform”-lösning gör det möjligt att bygga appar för olika operativsystem baserat på samma kodbas. Det resulterar i att endast en app behöver utvecklas som sedan kan användas både på iOS- och Android-enheter. Ett stort värde med cross-platform-lösningar är att utvecklingseffektiviteten ökar vilket bidrar till att transformationen kan genomföras snabbare till lägre kostnad. Gemensamt för både native- och cross-platformutveckling är att det krävs systemutvecklarkompetens.

Vad är no code och low code och hur fungerar det?

Appmarknadens explosionsartade utveckling de senaste åren har inte bara drivit på apputvecklingen i sig, utan också hur själva appen utvecklas. Ju enklare det är att utveckla en app, desto större chans är det att idéer förverkligas. Kan dessutom utvecklingen utföras närmare verksamheten utan stor inblandning av systemutvecklare, bidrar detta till effektivare digital transformation.

Verktyg som erbjuder low code eller no code har lanserats frekvent under de senaste åren. Grundkonceptet har egentligen funnits sedan nittiotalet, där exempelvis verktyg för att enklare bygga websidor lanserades, men nu har även principen börjat få fäste på appmarknaden under begreppen low code och no code. Förenklat kan man säga att dessa koncept handlar om att bygga applikationer utan att själv behöva skriva egen kod – no code – eller minimalt med kod – low code.

Generellt sett kan man beskriva att dessa avancerade verktyg erbjuder möjligheten att på ett visuellt sätt skapa appar utifrån en modelldriven utveckling genom exempelvis ”dra-och-släpp”-funktionalitet där olika moduler sätts samman till en helhet. I bakgrunden auto-genereras kodbasen, vilken sedan kan exporteras för valfri plattform.

Vi kan inte annat än att uppskatta detta avancemang vilket är ett steg mot en än mer digitaliserad värld, men frågan är vad det innebär och vilka för- och nackdelar finns?

Varför använda low code?

En uppenbar fördel med low code är att fler yrkesgrupper än systemutvecklare kan producera appar med denna metod. Det räcker generellt att få en kortare utbildning i low code-plattformen, därefter är kunskapen om verksamheten och appens behov det viktigaste. Användning av low code-plattform ger också en ”cross-platform app”, dvs. att appen kan användas både på Android- och iOS-enheter. Dessa två fördelar kombinerade gör också att utvecklingsprojektet generellt kostar mindre och frigör systemutvecklare till andra projekt.

Det finns också nackdelar med att använda en low code-plattform, även om dessa varierar beroende på appens funktionalitet och krav. De generella nackdelarna är att man oftast låser sig till en specifik low code-plattform när appar skapas. Appens förvaltning och underhåll är därefter beroende av hur low code-plattformen förvaltas och uppdateras. Vad händer exempelvis om plattformen läggs ned?

En annan generell nackdel är att de funktioner som kan läggas in i appen behöver finnas tillgängliga i low code-plattformen. Om appen exempelvis skall kunna fotografera behöver en kamerafunktion finnas tillgänglig i plattformen, eller om appen ska hämta data från 3:e part behöver integrationsmöjligheter finnas. Detta gör ofta att mer komplexa funktioner i en app inte går att implementera eftersom stöd saknas i low code-plattformen. Det kan också finnas en fördröjning från att nya funktioner släpps i operativsystemsuppdateringar till det att funktionerna finns tillgängliga i low code-plattformen.

Vad ska man tänka på?

Low code-plattformar är ett bra komplement bland apputvecklingsverktygen för att kostnadseffektivt och relativt enkelt kunna skapa appar. Dessa plattformar passar framför allt bra när relativt enkla appar ska skapas, där tex distribution av information eller datainsamling är huvudsaklig funktion, men många plattformar klarar även mer avancerad och komplex funktionalitet. För större appar med flera funktioner och integrationer är dock en nativ-app att rekommendera.

Valet av själva low code-plattformen är också viktigt eftersom de skiljer sig mycket i funktionalitet, uppdateringsfrekvens och vad de klarar av. Även plattformstillverkaren är viktigt att ta hänsyn till för att säkerställa att plattformen hålls levande och underhålls över tid.

Sist, men inte minst, så är en generell kritisk framgångsfaktor i apputvecklingsprocessen ett grundläggande ramverk. Säkerställ att det finns en process för hur apparna över tid skall utvecklas, hur de ska förvaltas och hur de skall uppdateras. Detta blir extra viktigt om apputvecklingen flyttas närmare verksamheten, så att inte skugg-IT uppstår. Glöm heller inte bort appsäkerheten.

Läs mer: Apputveckling

Promobility är en IT-partner inom mobilitet och digital säkerhet. Vi arbetar med teknisk och strategisk rådgivning inom Mobile Device Management (MDM), Enterprise Mobility Management (EMM), Unified Endpoint Management (UEM), IT-säkerhet, iOS och Android-utveckling m.m. Vi är baserade i Stockholm och Karlstad men arbetar över hela Sverige och Skandinavien.

Integritetspolicy

© Copyright 2021 Promobility